Vägledning 3

Arbetssätt och stöd till de förtroendevalda revisorerna i deras arbete med risk- och väsentlighetsbedömning.

Bakgrund

 Stödet för yrkesrevisorernas eget arbete med risk – och väsentlighetsbedömning återfinns dels i SKYREV:s ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting (utkast)” och dels i ”Verksamhetsrevision – en vägledning för yrkesrevisorer”.

Det är de förtroendevalda revisorerna som är ansvariga för revisionsuppdraget i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund. I kommunallagen slås fast att revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Enligt lagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. För att genomföra detta uppdrag, och för att med säkerhet kunna uttala sig i ansvarsfrågan, måste revisorerna prioritera och planera sina revisionsinsatser utifrån en bedömning av risk- och väsentlighet. I princip gäller samma utgångspunkt för lekmannarevisorer i bolag och revisorer i stiftelser som enligt aktiebolagslagen och stiftelselagen har till uppgift att granska bolaget/stiftelsens verksamhet.

Målet med risk- och väsentlighetsbedömningen är att minska revisionsrisken och beskriva vilka granskningsunderlag och kunskaper som revisorerna behöver för att med rimlig säkerhet kunna uttala sig om verksamhetens sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionsrisken är risken för att revisorerna gör felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen och inte lyfter fram väsentliga förhållanden som har betydelse för uttalandet i revisionsberättelsen. Revisionsrisken minskar med en genomtänkt planering och ett granskningsurval som kopplar till riskerna samt väl underbyggda granskningar

De förtroendevalda revisorernas riskbedömning framgår av Sveriges Kommuner och Landsting:s skrift ”God revisionssed i kommunal verksamhet”. Kommunallagen slår fast att de förtroendevalda revisorerna/lekmannarevisorerna skall biträdas av yrkesrevisorer som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god revisionssed/god sed.

Utifrån lagens förutsättning, att revisorerna skall biträdas av yrkesrevisorer, är utgångspunkten att yrkesrevisorn har en viktig uppgift i att ge revisorerna stöd i den process som leder till en risk- och väsentlighetsbedömning. Det kan till exempel gälla vägledning, att ta fram underlag eller att kommunicera risk- och väsentlighetsbedömningen med olika intressenter. Yrkesrevisorernas arbete med att stödja de förtroendevalda revisorerna i att ta fram en risk- och väsentlighetsbedömning bör utgå från SKYREV:s vägledningar avseende verksamhetsrevision och redovisningsrevision.

Syfte

Denna vägledning syftar till att ge en fördjupad insikt i krav och arbetssätt och att ge exempel på hur man som yrkesrevisor kan ge stöd till revisorerna i arbetet med att utveckla en risk- och väsentlighetsbedömning. Avsikten med vägledningen är att den ska bidra till en arbetsprocess och ett underlag för planering och granskning. Vägledningen gäller i tillämpliga delar eftersom omfattning och innehåll i risk- och väsentlighetsbedömningen kan variera mellan olika uppdrag liksom yrkesrevisorns roll.

Exempel på yrkesrevisorns stöd till revisorerna

 • Initiera en diskussion i revisionsgruppen i syfte att starta en process som leder fram till en risk- och väsentlighetsbedömning.
• Framhålla att det är revisorerna som har ansvaret för risk- och väsentlighetsbedömningen, Processen kring denna och hur den dokumenteras. Tydliggöra sambandet mellan risk- och väsentlighetsbedömningen, revisionsplanen, granskningsprojekten och uttalandet i revisionsberättelsen.
• Kommunicera det fortsatta arbetet med revisorerna, exempelvis att ta fram diskussionsunderlag, förslag till arbetssätt och tidplan för arbetet med risk- och väsentlighetsbedömningen.
• Bidra aktivt med faktaunderlag såsom fullmäktiges mål och uppdrag för respektive styrelse och nämnd samt egna synpunkter i syfte att få en så allsidig belysning av risk- och väsentlighet som möjligt. Införskaffa kunskap om den verksamhet som styrelser och nämnder ansvarar för.
• Beskriva översiktligt för revisorerna vad styrelser och nämnder själva gör för riskbedömningar och hur de kontrollerar, följer upp och minimerar identifierade risker.
• Redovisa tidigare revisionsiakttagelser för revisorerna.
• Sammanställa ett underlag till risk- och väsentlighetsbedömning som revisorerna tar ställning till och som kan ligga till grund för de prioriteringar som revisorerna gör i revisionsplaneringen.
• Uppmärksamma revisorerna på eventuell bristande överensstämmelse mellan föreslagen granskningsinriktning och risk- och väsentlighetsbedömning. Ge revisorerna stöd i kommunikationen med fullmäktige, fullmäktiges presidium styrelser, nämnder och andra berörda om den utarbetade risk- och väsentlighetsbedömningen.
• Notera löpande, under verksamhetsåret, faktorer som kan påverka risk- och väsentlighetsbedömningen.
• Revidera risk- och väsentlighetsbedömningen årligen utifrån revisorernas anvisningar och stäm av så att granskningsarbetet ligger i linje med bedömningarna

Mer information

 I följande exempel på dokument kan du läsa mer om risk- och väsentlighet:

God revisionssed i kommunal verksamhet Sveriges kommuner och landsting.
Ta kommandot över risk- & väsentlighetsanalysen! Sveriges kommuner och landsting

Synpunkter

Om du vill diskutera innehållet eller har förslag till utveckling av vägledningen kan du ta kontakt med någon i SKYREV:s kommitté för god kommunal revisors- och revisionssed. Namn och adressuppgifter hittar du på SKYREVS:s hemsida www.skyrev.se.

———-

Dokumentet: V3 Risk och väsentlighetsbedömning i pdf-format